Halloween 2016
Colin skriver alla barnens namn i sin nya klass 161015
Sommar 2016..
160828
En familjehelg med en obligatorisk bild på Norra berget! Mina älskade killar som har blivit 4 och 6 år.
31 mars 2016
Hej idag har det varit fullt upp med besök av golvläggare som lagt offert för fix med badrum. Känns så bra att äntligen få ett badkar igen. Har duschat nere nu sedan vi sålde duschkabinen och det funkar bra och det känns inte lika definitivt nu när vi har båda möjligheterna. Klart man ska bada bubbla känna ett lugn mest njuta av ett glas rött och relalaxa!
Vi var till ortopeden med Colin och gipset sågades av med en ståltråd! Dr böjde Colins ben direkt och han skrek rakt ut och vart så ledsen. Vart nog mest rädd att det skulle göra ont. Nu ikväll har han ff inte gått på benet men han har böjt det så han får vänja sig. Som han själv sa känns det som ett hål under foten så det är därför han inte vågar stå på det. Förståeligt med tanke på att benet varit böjt och hälen uppåt som att han gått på tå i 7 veckor.
Livet går fortare än någonsin. Jag menar vart tog de här 7 veckorna vägen?
Igår fick svärisarna säga hej då till Rosso. Han hade inga muskler kvar och hade vätska i magen. Så sorgligt men de fick 10 år med honom iallafall.
Barnen har slutat med välling och Carl-Emil är blöjfri sen en vecka tillbaka. Stora killen!
Jag är tröttare än tröttast och längtar efter tystnad efter en tid med mycket stoj med barnen och halsfluss x2 och 2 penicillinkurer och de är rätt högljudda! Istället för att säga att jag har slut på tålamodet är det nog mer att jag skulle behöva tankas om med mer energi och tystnad för att orka!
Mitt pk låg bara på 1.5 i tisdags och det känns inte bra med tanke på risken för propp. Orkar inte grotta ner mig i det och har bra verktyg för att inte göra annat än det jag har kraft till!❤
Det går inte att infoga bilder så får göra det i ett annat inlägg! Hej sålänge!
31 mars 2016
Hej idag har det varit fullt upp med besök av golvläggare som lagt offert för fix med badrum. Känns så bra att äntligen få ett badkar igen. Har duschat nere nu sedan vi sålde duschkabinen och det funkar bra och det känns inte lika definitivt nu när vi har båda möjligheterna. Klart man ska bada bubbla känna ett lugn mest njuta av ett glas rött och relalaxa!
Vi var till ortopeden med Colin och gipset sågades av med en ståltråd! Dr böjde Colins ben direkt och han skrek rakt ut och vart så ledsen. Vart nog mest rädd att det skulle göra ont. Nu ikväll har han ff inte gått på benet men han har böjt det så han får vänja sig. Som han själv sa känns det som ett hål under foten så det är därför han inte vågar stå på det. Förståeligt med tanke på att benet varit böjt och hälen uppåt som att han gått på tå i 7 veckor.
Livet går fortare än någonsin. Jag menar vart tog de här 7 veckorna vägen?
Igår fick svärisarna säga hej då till Rossi. Han hade inga muskler kvar och hade vätska i magen. Så sorgligt men de fick 10 år med honom iallafall.
Barnen har slutat med välling och Carl-Emil är blöjor sen ej vecka tillbaka. Stora killen!
Jag är tröttare än tröttast och längtar efter tystnad efter en tid med mycket stoj med barnen och halsfluss x2 och 2 penicillinkurer och de är rätt högljudda! Istället för att säga att jag har slut på tålamodet är det nog mer att jag skulle behöva tankas om med mer energi och tystnad för att orka!
Mitt pk låg bara på 1.5 i tisdags och det känns inte bra med tanke på risken för propp. Orkar inte grotta ner mig i det och har bra verktyg för att inte göra annat än det jag har kraft till!❤
Det går inte att infoga bilder så får göra det i ett annat inlägg! Hej sålänge!
Våra barn
Hej
13 februari så var vi till Nolbybacken med Susanne och Sandra m.familjer. De äldsta pojkarna har följts åt sedan 1 mån gammal när vi träffades på babysång.
När vi kom dit så sa jag att våra pojkar inte skulle åka för att jag behövde lära mig först. Jag hyrde skidor och bubbe var med Petter och barnen. Susanne åkte med Theo och jag tränade och plogade hela dagen. Väldigt kul för det kändes som att jag hade kontroll över vad jag höll på med.
Vill ju gärna vara i fjällen med familjen minst en vecka varje år..
Colin ville prova åka en gång innan vi skulle hem och Susanne sa att hon kunde åka med honom så han lånade Theos pjäxor och skidor då de har samma strl. Vi bestämde oss för att bara åka halva backen och Susanne åkte knappliften upp med Colin och jag var bakom.
Han dratta på rumpan två ggr sen skrek han till men jag hann inte se vad som hände utan slängde mig dit och såg att foten var bakvänd och underbenet löst...skrek till bubbe sen kom nån och ville ha Colins personnummer för de hade ringt ambulansen.. en kvinna sa att hon var läkare och kunde titta på benet. Jag vågade inte! Men pjäxorna var av och foten rättvänd. Var livrädd att det skulle vara löst. Jag vart arg och slog i snön och jag minns bästa Colin bara tittade på mig och sa att det blir bra mamma. Sen paketera de in honom och la han i en vagn och drog ner honom till garaget. Där ringde jag ambulansen igen för att höra vart de var. De hade 1 km kvar. När ambulanssk kom så lindade de in foten och den låg rätt. Då först vågade jag titta och kände en lättnad. Förstår inte hur benet hade vridit ur knä när jag kände på det. Fruktansvärd upplevelse med sitt barn.
7 Tim var vi på rtg sen fick vi besked om att underbenet var brutit och gips från tår till lår i minst 6 veckor. Ett fint berott enligt dr. Colin hann ge en komplimang till en ssk han tyckte var fin också. Första 3 dagarna var jobbiga för han hade så ont men full dos av ipren och Alvedon gjorde susen. Och nu en vecka senare har han inte ont men när det kliar tar han en linjal och kliar med den. Imorgon ska vi till ortopeden och hoppas på att det har läkt som de ska så att han slipper op.
Idag var vi med Emil på ultraljud hjärta som var helt normalt. Topp och helt jäkla underbart. Tittade på min älskade kille som låg där med en massa slangar på magen. Tänkte på vad stor han blivit och vilka barn vi har.
Lite otur ibland men saker händer.. sålänge det inte är döden så klarar man det. Efter allt det senaste 5 åren vill jag bara njuta av livet och ibland känns det som man inte riktigt hinner förrän det blir nått. Ska bli bättre på det. Är ju fullt medveten om att vår yngsta skulle kunna haft hjärtfel och då hade inget annat irriatationsmoment spelat någon roll och det ska man komma ihåg.. har vi hälsan så njut av livet.
Hade perski och Vera här i fredags då jag bokat hotell. Så mysigt! #yodo yoyonlydieonce fick bli vårt värsta skrattanfall men så rätt!
Puss
Lyckligast är den som inser vad den har och inte vad den inte har!
151016
Hej, tiden snurrar och idag är det 12 år och 4 månader sedan jag och Robert blev tillsammans. Mitt hjärta! Jag har under dessa år blivit väldigt medveten om vilken fantastisk kille jag träffat! Familjeman/far i hjärtat:) idag jobbar jag 75% och är väldigt glad över hur vi styrt upp vår vardag. Det är stundvis tufft med full fokus på barn, aktiviteter, framtid men det jag tycker är jobbigast är att jag tänker på allt, på en och samma gång! Multitasking X 20 och det är väldigt tröttsamt. Vet att nuet är här men vad gör man när man är i nuet samtidigt som man tänker på det förflutna, nuet och framtiden i ett. Jo det blir för mycket. På måndag ska jag prata av mig och hoppas det ger en klarhet i hur man kan lära sig att det som varit inte går att påverka idag och bara se framåt. Barnen är 3 & 5 år, vi lever väldigt skönt här i radhusområdet och idag har jag och en mamma pratat om Halloween, styra upp nått bus med barnen..antingen i skogen eller hos dom. Skulle gärna ha det hemma men orkar inte. Imorgon ska Colin på gympa sen ta hem vännen Ella och så avslutar vi kvällen med grannar på middag..supertrevligt och lite jobbigt för jag kommer vara lycklig men tokslut på kvällen:) Bilden är från vår 1-åriga bröllopsdag och jag är verkligen ledsen över att vi inte har en vacker bröllopsbild på oss. Sånt dumt att tänka på då jag ändå inte kan göra något åt det idag. Tack & trevlig helg!:)
2014
Hej 2014 blev ett år för mig som handlade mycket om att gå vidare. Först ut ett frieri på nyårsafton som var väldigt fint och speciellt. Direkt kollade jag i kalendern efter ett bra och synkat datum och vi bestämde oss för giftermål 140614. Jag gick på rehab till jan/feb sen började jag arbetsträna två tim per dag. Robert var hemma och barnen var 15 tim på dagis. Vi fick till en fungerande vardag. I maj började jag jobba 50 procent och gör det än. 1/1-15. Möhippan var supermysig med båttur i Söderhamns skärgård med båten Moa. Bröllopet var enkelt, familjärt och med mycket kärlek. Har aldrig känt mig såå lugn och säker!! Bubbe är det finaste en tjej kan få. Han är lugn och trygg i sig själv. Smart och vacker och alltid uppmuntrande mot mig och barnen, min familj och jag har stor respekt för honom. En man visar verkligen vad han går för när livet prövar en och han har aldrig stått stadigare än under min sjukhustid. Ingen kan någonsin förstå hur mycket stöd man behöver när man har varit nära att förlora sin frihet. Bara det har gjort att förväntningar på andra bara är slöseri på energi. Energi som behövs för att resa sig upp och gå vidare. Idag är jag på väg och vet vad jag kan ge till andra utan nån förväntning tillbaka. Så skön känsla. Livet ska vara enkelt. Vi köpte ett radhus och flyttade in i augusti. Inte mitt drömhus men bra läge och det som funkar för oss nu, bara vi får måla om och fixa altaner så blir det fint. 2015 vill jag resa mer. Inte några stora äventyr. En spakryssning, Vimmerby med barnen, Barcelonaa med Bubbe. Jag hoppas kunna gå upp till 75 procent i feb men jag sover i 30 min på jobbet när jag slutar pga hjärntrötthet innan jag går hem och hämtar barnen så vi får se om jag kan det. Nu kommer mina tre kärlekar hem. KRAM
Solen
Hej nu är det 24 juli 2014 och det har hänt en del sen sist. Barnen mår bra och jag är tacksam över vad vi i min familj har klarat av det senaste året. Det är aldrig lätt att konfrontera personer som står en nära. Men när det inte finns något val är jag tacksam att ha modet att göra det. För kärleken tilll personen och för framtiden.
Den 3 oktober 2013 fick jag en stroke. Samma dag åkte mamma med sin mamma till new york, som det pratat om i flera år. Jag var på husvisning på Solgatan i Skönsmon när jag skulle gå upp för trappen med CE i famnen så knäppte det till i höger tinning. Som ett knäpp med fingret. Det gjorde inte ont. Satte mig på sängen i ett av sovrummen och tittade in i deras spegelvägg. Synen på vänstra ögat började försvinna och jag visste att det var något utöver det vanliga. Hela tiden satt CE i min famn lugn som aldrig förr. Som att han kände på sig något. Efter några minuter kom Robert och jag sa att det var något fel och försökte att inte bryta ihop i panik utan bevara lugnet till bilen. Som tur var va svärföräldrarna med så de kunde ta barnen i vår bil och vi tog deras. När jag kom till bilen så gick jag rakt in i sidan på den då jag inte såg något. På väg till sjukhuset var jag ganska lugn förutom när Robert frågade vilken väg han skulle välja att köra. Väl framme på akuten gick han in först och sen kom jag som kände att jag höll på att bli förlamad på vänstra sidan. Grinade alla tårar i världen när jag låg där och kände vänstra delen av kroppen försvinna. Kommer ihåg hur den kom tillbaka efter X antal timmar och hur jag sparkade benet rakt upp när dr frågade om jag kunde röra benet. Lycka. Sen skulle jag sminka av mig då jag såg ut som en panda runt ögonen. Fick lugnande och smärtstillande och somnade. Vaknade dagen efter med huvudvärk som inte går att beskriva. Ändå tog jag ett kort och la ut det på insta. Måste ha varit en cocktail av känslor för det skulle jag aldrig gjort i normala fall. Nåväl så var det tacksamt att läsa hälsningarna. Fick en ssk student som tog prov och världen är liten när det visade sig att vi pluggat ihop. Fick sen lyssna på två gubbar som pratade om sina åkommor av stroken och kommer aldrig glömma hur en skrattade när han sa att han inte kunde säga långa svåra ord längre och den andra skrattade med och menade att det ändå inte behövdes i vardagslivet. Mitt liv var så jävla felplacerat där. De såg ingen propp på CT men när jag på fredagen fick göra MR så såg dr den. I hjärnan vänster baklob där ögoncentra är. Så jävla tacksam att jag inte blev förlamad. Var livrädd första dagarna när jag skulle ut i korridoren och kika då det bara var äldre och jag. Tillslut vart det bättre och det tog 18 dagar innan jag skrevs ut. Så mycket känslor. Idag jobbar jag 50procent och ska flytta till radhus. Tack till Robert älskade som blev min man 14 juni. Mina busungar. Min älskade mamma. Familjen är vad familjen är och inget man får på 6 månader.
Make sure you dont start seeing yourself through the eyes of those who dont value you. Know your worth even if they dont.
When someone hurts you, cry à river, build à bridge and get over it.
One day you will just be a memory to some people. Do your best to be à good one.
Puss
Uppdatering 29 april 2013
Hej
Emil är nu 8 mån och kryper och vill att det händer någonting mest hela tiden. Måste gå på babyrytmik snart men det är verkligen inte lika lätt att få till det med två barn att passa speciella tider och därför hoppar jag alltid över den. Tror ändå att det skulle vara kul för gullis att se andra bebisar. Den som får Emil att skratta mest är Colin när han kastar och lossas tappa saker, Emil skrattar så att han kiknar. Väldigt gulligt.
Vi har firat Robert också som blivit 35 år. Hade fest här hemma med vännerna och snittar, margaritas. Barnen skulle sova hos Gerd och Bosse men vid 22 så ville inte Emil somna om och var helt hysterisk så då fick jag hämta honom och efter en timme sov han och jag kunde fortsätta umgås med alla som ändå åkte hem eller gick ut vid 1. Trevlig kväll!!
Har varit mycket med syster och barn vilket är det bästa! Colin säger säker 10 ggr per dag att han vill träffa moster Jessica, Amanda och Vickor. Vi har bland annat sätt Amanda dansa med Bumpy Feet. Bygger bygger upp, river river ner var låten och gumsan skaka rumpan. ;)
Igår var jag på loppis i Skönsmon men tyvärr valde jag fel dag då det var jättelite folk och jag sålde bara en tiondel av det jag hade med. Men kul ändå och jag kommer att åka dit nästa gång med, så jäkla skönt att rensa bort allt man har och glädja någon annan.
Idag har jag varit på intervju för att jobba på två VC i stan under maj-juli. Får veta imorgon om hur det blir.
Imorgon kommer Vera och Lilly-Marie och sover över och det är Valborg så vi ska väl se nån brasa också!
Lägger in liter bilder på familjen.
Puss till nästa gång
I mitt vinterland 11/3-13
Hej
Vad härligt det är nu när solen värmer. Vi åker ofta till Sidsjön och åker pulka eller går på isen, solar m.m. På söndag är det den årliga pimpeltävlingen och förra året var det en tjej som vann som aldrig pimplat förut så jag blir sugen på att prova, beroende på om solen skiner då förstås. Allt blir så mycket härligare när den är framme. Efter några glas vin med bubbe så var vi på väg till Spanien en kväll. Undrar hur många det är som drömmer sig bort till värmen den här årstiden egentligen. Det enda jag kan tänka är att det måste vara så mycket härligare levnadssätt, sen kanske standarden är helt annan än vad vi är van vid men den tänker man inte på...
Colin och Carl-Emil har hållt sig friska senaste tiden men jag ska med Colin på VC snart för ett återbesök då hans vänstra halsmandel är stor. Han har börjat pott träna och är väldigt duktig, Det är en väldigt rolig tid nu med Colin då han pratar så mycket och har så mycket fantasi och vilja. Blir en del NEJ COLIN om dagen men när han är mitt i en lek eller när vi myser så är det häftigt att lyssna på honom och hans tankar. Det är väldigt mycket åka motorcykel på hans cykel och spika och borra m.m. Emil äter vanlig mosad mat 2 ggr om dagen sen välling och gröt. Men han äter fortfarande en gång mitt i natten och vaknar vid 5-tiden varje dag. Vi har stor brist på sömn här hemma och det är tur vi har varandra jag och Robert så vi hjälps åt.
Nu ska jag åka och köpa en sekretär till Colins rum med svärfar då våran bils ruta har blivit krossad och Robert fick inte någon tid förrän imorgon.
Lite bilder:
Med farfar och mata pippi.
KRAM
Ojoj tiden går
Vi var ju med och buda på ett hus i underbara Juniskär förra veckan... det var vi och två till. När en hade lagt sig när vi angett utgångspriset då slår den tredje till och höjer med 50000 så vi gjorde det med men då la de 50 till. Vi hade såklart bestämt innan hur lång vi var villiga och gå så då var det bara att sluta. Surt och synd för gud vad vi är redo för en "nystart" i livet med våra fina pojkar och Juniskär är så fint och ligger vid havet med landet och bostadsområden runt knuten. Förhoppningsvis blir det fler hus till salu där men det lär ju tyvärr inte kosta mindre med tanke på att våren är på gång och att se det här från den bästa sidan gör väl att konkurransen hårdnar.
Colin har varit sjuk i en veckas tid och i lördags fick Robert åka på jouren med honom då han var helt igensvullen i halsen och det visade sig vara halsfluss. Lillen får penicillin nu men febern har fortfarande inte gått ner... Emil har dock klarat sig.
Jag har börjat på Bikram igen med EvaLena och det är grymt skönt, nästa gång tar jagmed mig springskorna och får upp flåset också.
Nu blir det bilder på barnen och deras farfar som är Colins bästis ;)
Måste avsluta med en bild på Colin från hans andra jul, krullfis.
Tankar om 2013: Jobbstressen har lagt sig och nu fokuserar vi på boende och på att vara med barnen så mycket vi kan. Robert är pappaledig måndagar så varannan vecka är vi ledig tillsammans 4 dagar vilket är kvalité. Hälsa på familj, fira bubbe som blir 35, styra upp träffar med vännerna då det blir så svårt att få ihop det annars, dricka öl på nån aw el wb och njuta av att få må bra! KRAM
Vi har hittat hus och vill så gärna att det ska gå vägen!!
Januari
Hej
För mig är det alltid en nystart på hösten istället för i början på det nya året så därför lunkar allt på som vanligt här med väldigt mycket mys med barnen och Robert. Nyår firade vi här med syster och barnen. Colin hade såå kul och efter det säger han varje morgon "hälsa på Vicor, Manda och moster" och det är då man önskar att de kunde bo här i närheten.
Emil har rullat runt på mage och sitter i stolen själv och han äter gröt med god aptit. Han är snart 5 mån och som det känns nu vill vi vänta med att sätta honom på dagis till jan 2014. Jag har bokat in han och mig på babyrytmik som startar nästa torsdag. Ska bli kul att se hur han tycker att det är!
Colin älskar att klä ut sig och är antingen sjörövare, jobbare (när han har röd keps och kör sin bil) eller zorro. På dagis är han alltid i rummet som kallas lägenheten, där står han alltid vid spisen och lagar mat till kompisarna.
Vill ha en tavla på oss men med bara enkla penseldrag, som en skiss:)
KRAM
Jul
Hej och god fortsättning.
Min jul har jag spenderat hemma i Sundsvall för första gången. Visserligen hos svärföräldrarna men att bara gå över gården är ändå stor skillnad jämfört med att åka bil till en annan stad varje jul. Väldigt härligt trots saknaden efter familjen men vi åkte ner till Söderhamn på annandagen.
Uppesittarkvällen hade vi hos oss med glögg och bingolotto.
Julen med familjen Larssons betyder ingen stress och fläng, utan mycket mat, Kalle, tomte på kvällen och julklappsöppning (en i taget). Colins favorit julklapp blev nog verktygslådan.
'
Har svårt att göra detta inlägg då min 2-åring tror att vi har spöken här hemma och klänger på mig så jag avslutar med bilder:
Kameratömning
Colin har börjat jobba, han sätter på sig sin röda luleå hockeykeps och kör några varv med sin lilla bil och hämtar Roberts verktyg, sen sågar han, sen spikar han och sen borrar han (allt gestikulerar han hur man gör).
15 november slutade jag heltidsamma och ammar bara en gång på morgonen om Emil vaknar vid 5-tiden annars blir det ersättning. Funkar bra.
Var på Lucia på dagis och där var det tre 5 åriga killar som tog ton och sjöng högt, de avslutade med We wish you a Merry Christmas.... på engelska meeen hur gulligt det var!!
Eldkvarn och Julmarknad
Hej på er!
Helgen som var kom mamma och perski upp till oss och vi gick på Eldkvarn och en liten pubrunda där perski entra scenen och sjöng Girls just wanna have fun. En rolig kväll!"
I söndags var familjen upp till Norra berget på den årliga julmarknaden och Colin fick träffa tomten och provade att smida med hjälp av pappa och farfar. Själv tog jag mig en strömmingsmacka och lyssnade på kören som sjöng jullåtar.
Ha en fin dag! KRAM
Jag ser det snöar
Och det är så mycket mys här hemma med tomtar och tända ljus. Den egna tiden när barnen sover, är en stund som är guld värd!
